Från vinnare till förlorare – fall för forskning

19 maj, 2010

Vad är det som gör att vissa mycket lovande travhästar plötsligt inte orkar ända fram till mållinjen? En orsak kan vara polycytemi som kort innebär att antalet röda blodkroppar har ökat mer än förväntat, inom travet pratar man om detta fenomen som överträning.

Källa: Denna text är hämtad från www.hippocampus.se med särskilt tillstånd.
Författare är Carin Wrange.

Det är på upploppet som vinnaren skiljs från de övriga i startfältet vid ett travlopp. När mållinjen passeras är det svart på vitt vem som var snabbast.

Lika svart på vitt är det inte varför vissa mycket lovande travhästar plötsligt inte orkar gå för fullt ända fram till mållinjen. Från att ha varit säkra vinnare kan de inte längre trava maximalt i hårda lopp.

Pia Funkquist, veterinär vid institutionen för kirurgi och medicin, stordjur, vid SLU har i flera års tid intresserat sig för de här hästarnas öden. Finns det några medicinska orsaker bakom att de plötsligt inte längre orkar gå för fullt? Kan de någonsin komma tillbaka som toppresterande hästar? En av orsakerna till den sänkta prestationsförmågan kan vara polycytemi.

- Vi vet att det här vanligtvis drabbar hästar som är äldre än fyra år. Oftast är de hingstar eller valacker. Många av dem har gått jättebra som två- och treåringar. Se´n tar det plötsligt stopp!
- De som jobbar inom travet kallar det här fenomenet för överträning, men jag tycker kanske inte det är något riktigt bra begrepp för vad som har hänt med de här hästarna, säger Pia.

Polycytemi är vad man hellre ska kalla det, och innebörden är att det finns en ökning av cellvolymen av de röda blodkropparna i blodet hos dessa hästar. Alltså att antalet röda blodkroppar har ökat mer än förväntat – hädsten har helt enkelt för många röda blodkroppar.

Man kan förstås tycka att det är bra med stora mängder röda blodkroppar vid stor ansträngning. Som en bloddoping ungefär!
–Till skillnad från flera andra djurslag kan hästen lagra extra mängd röda blodkroppar i mjälten. Vid en maximal ansträngning töms mjälten och antalet röda blodkroppar ute i cirkulationen ökar kraftigt, förklarar Pia.

Men om hästen redan från början har för många blodkroppar och mjälten sedan tömmer sig vid arbete, så blir blodet alldeles för trögflytande. Det blir ett ökat motstånd i blodkärlen och kraftigt förhöjda blodtryck ute i kroppen samt i lungkretsloppet.
–Vi har också sett att hästarna har förhöjda halter av enzymer som kräver mycket syre för att ge energi i de muskelceller som normalt ger energi i spurtsituationer och alltså normalt kan arbeta bra utan syre.

Ett tämligen nytt fynd som har gjorts är att dessa hästar har färre kapillärer (små, tunna blodkärl) runt sina muskelfibrer än normalt. Troligen får musklerna får inte den försörjning av blod vid hårt arbete som de skulle behöva. Kanske försvåras också borttransporten av restprodukter från muskelcellerna.
- När de här travhästarna med försämrad prestation kommer in till hästkliniken måste vi alltid undersöka dem väldigt noga. Det finns nämligen andra sjukdomar, bland andra bronkit och hjärtmuskelinflammation, som ger liknande symptom. Vi får alltså utesluta en mängd andra fel innan vi kan konstatera att det handlar om polycytemi, säger Pia.
Därefter får hästarna utföra ett arbetsprov. Det som mäts är cellvolymen, alltså antalet röda blodkroppar, halten mjölksyra och hästens puls. Innan arbetsprovet tas också en muskelbiopsi.
För att kunna ta alla prover och mätningar som behövs får hästarna springa på rullmatta. En del av de här proverna kan tas ute på exempelvis en travbana men då måste hästen stanna till för provtagning vilket inte ger helt korrekta resultat.

–Vi har också studerat hästar med polycytemi med en typ av utökat arbetsprov där hjärt- och lungfunktion undersökts under hårt arbete. Det är ju när hästen ansträngs under ett lopp som symtomen märks. Målet med denna undersökning var att se vad som händer i polycytemihästarna under arbete.
–Genom att låta hästen trava på rullmatta kan vi ta proverna under maximal ansträngning, vilket är en stor fördel för resultatet av undersökningen, tycker Pia.

Alla hästarna med polycytemi har förhöjda blodtryck vilket ger en för hög belastning på hjärtat. De får mycket höga blodtryck och skillnaden mot normala hästar ökar markant när de når maximal hastighet.

Hos många av hästarna har man sett blödningar i luftstrupen och i lungorna. Flera kapillärer i lungan brister på grund av de höga blodtrycken. I vissa fall kan lungödem utvecklas, dvs. vätska i lungblåsorna på grund av ansträngning. Hästarna tycks även ha svårt att arbeta anaerobt (utan syre i sina muskler) vilket är mer eller mindre nödvändigt vid exempelvis i ett snabbt upplopp mot mål.

–Att man ofta kallar detta fenomen för överträning beror på att när hästarnas minskade prestationsförmåga börjar märkas så leder det kanske till att man ökar träningen. Den polycytemiska hästen som kommer till kliniken är i de flesta fall mycket tränad. Men jag misstänker att det finns en annan bakomliggande faktor än träningsdosen, säger Pia.

Träningsmomentet och tävlingar tycks helt klart innebära någon form av negativ stress för de här hästarna. Förutom att hästarna tycks bli stressade av träningen visar de i regel sämre aptit. De hästar som Pia har undersökt, har kommit från olika slags stall, såväl stora som små anläggningar.
–Vi misstänker att vissa hästar kanske har en ökad stresskänslighet som lättare ger dessa symptom. Men å andra sidan är muskelfynden intressanta – kanske har dessa hästar primärt ett fel i musklerna.

- Tyvärr har vi i dag ingen bra metod att bota polycytemi. Det finns ingen medicinsk behandling som fungerar.
I princip är det endast en radikalt förändrad träning och eventuellt kastration som kan ge några resultat.
I förändringen ingår att hästen måste få en lång sammanhängande vila, helst upp till sex månader i en så lugn miljö som möjligt. Under den perioden ska hästen gå i hage och eventuellt ridas lugna promenader i skogen.
När så småningom träningen påbörjas igen får den inte ske på samma sätt som tidigare. Snabbjobb bör göras så sällan som möjligt och intervallträningen minskas. Om hästen ska kunna tävla igen bör man välja ett så lätt motstånd som möjligt för att undvika att hästen åter blir stressad.

-Några av hästarna med polycytemi kan så småningom tävla igen men många kommer aldrig tillbaka till banan, konstaterar Pia. Även om hästen kommer till start igen så når den oftast inte sina tidigare goda resultat.

Att hålla en travhäst i träning innebär en hög månadskostnad för ägarna. Förväntningarna på den egna tävlingshästen är också höga och många vill gärna se snabba resultat i hästens träning. Om det gick att redan hos den unga hästen hitta markörer som skvallrar om risk för framtida polycytemi skulle de här hästarna kanske kunna tränas på annat sätt.

–Men mycket forskning återstår innan vi har möjlighet till det. Bland annat skulle vi behöva undersöka yngre hästar än fyra år innan några symtom har hunnit visa sig, för att få ett referensmaterial och sedan följa dessa hästar under deras tävlingskarriär för att se om några av dem blir polycytemiker.

Källa: Denna text är hämtad från www.hippocampus.slu.se med särskilt tillstånd.
Författare är Carin Wrange.
Foto: Åsa Pernes

Relaterade Artiklar

Previous post:

Next post: