I rapporten hästhållning i Sverige 2010, får vi veta att det är fler män än kvinnor bland A-tränare, när det handlar om ridskolor och turridningsföretag så är det tvärtom, då är det mer kvinnor än män.
Hur ”bor” hästen, i rapporten får vi veta att 80 procent av hästhållarna har stall med boxar och en fjärdedel av hästhållarna har alla eller några av sina hästar i lösdrift.
Vad karaktäriserar en vanlig hästhållare i Sverige? Hur håller man sina hästar? Hur tillgodoses hästarnas sociala behov? Hur stora ytor har hästhållaren till förfogande för bete/rasthagar? De här frågorna och många fler får man svar på i rapporten Hästhållning i Sverige 2010. Här nedan följer en liten sammanfattning från jordbruksverket, vill du läsa hela rapporten så finns den längst ned.
20 procent av landets hästar finns inom näringsverksamhet och hästhållarna i Sverige sysselsätter 24 100 personer med sin verksamhet. Det här och mycket mer visar en färsk rapport som grundar sig på en enkätundersökning som Jordbruksverket gjorde under våren 2011.
Rapporten ger en övergripande bild av hästhållningen i Sverige, och presenterar många fakta om såväl hästhållningen som om hästhållarna. Förutom den stora gruppen, som speglar alla hästhållare i landet, har två undergrupper undersökts: ridskolor och turridningsföretag samt A-tränare inom trav och galopp.
Fler män bland A-tränare och fler kvinnor i ridskolor och turridningsföretag
Två av tre hästhållare i Sverige är kvinnor, men det är stor skillnad mellan de olika grupperna. Bland A-tränare inom trav och galopp är 85 procent män, medan det är i stort sett omvänt för ridskolor och turridningsföretag.
Näringsverksamhet med häst ger sysselsättning
Ungefär en tredjedel av hästhållarna bedriver någon form av näringsverksamhet med häst. Över hälften av dessa gör det i kombination med annan näringsverksamhet som inte är relaterad till hästar. Det är vanligast att hästhållaren driver verksamhet inom avel och uppfödning. Av landets alla hästar finns 20 procent inom näringsverksamhet.
Näringsverksamhet med häst omfattar 10 500 årsarbeten, fördelat på 24 100 personer. Utöver dessa personer tillkommer ideella insatser som inte är med i undersökningen. Ungefär var fjärde A-tränare inom trav och galopp har planer på att anställa fler under de kommande åren.
I dag finns 74 procent av landets alla hästar i tätort eller tätortsnära landsbygd och 26 procent på övriga landsbygden. Det är också vanligare att näringsverksamhet med häst bedrivs i tätort och tätortsnära landsbygd jämfört med övriga landsbygden.
Lösdrift, box eller spilta?
80 procent av hästhållarna har stall med boxar, och en fjärdedel av hästhållarna har alla eller några av sina hästar i lösdrift. I jämförelse med landet som helhet är det vanligare att gruppen ridskolor och turridningsföretag har sina hästar i stall som helt eller delvis har spiltor.
Hästarnas behov av fri rörelse och social kontakt uppfylls hos nästan 90 procent av landets hästhållare genom att de låter sina hästar gå i hage tillsammans med andra hästar. I genomsnitt har hästhållarna tillgång till en hektar mark per häst.
Vad får hästarna att äta?
Närmare tre fjärdedelar av hästhållarna utfodrar sina hästar med hö och ungefär hälften av hästhållarna använder ensilage eller hösilage.
Ungefär hälften av hästhållarna ger spannmål som kraftfoder och en något högre andel ger dessutom, eller endast, fabrikstillverkat färdigfoder. Bland A-tränare inom trav och galopp är det vanligast med fabrikstillverkat färdigfoder, där närmare 90 procent ger det till sina hästar.
Trots att över hälften av hästhållarna odlar eget grovfoder i någon omfattning är de i stort behov av att skaffa både grov- och kraftfoder som har producerats av andra till sina hästar.
Utvecklingsmöjligheter för hästnäringen i Sverige
Bland de som har svarat på en öppen fråga om utvecklingsmöjligheter, svarar mer än var tredje hästhållare att de ser utvecklingspotential inom sin befintliga verksamhet. Var tionde ser utvecklingsmöjligheter för nya verksamheter med anknytning till häst.
Många inom gruppen ridskolor och turridningsföretag nämner att de ser ett ökat intresse för häst som rekreation. Bland annat för stressade stadsbor som söker lugn och ro på landsbygden och för människor med psykisk ohälsa som kan öka sitt välbefinnande i närvaron av hästar.
Källa: Jordbruksverket
Läs hela rapporten här: Hästhållning i Sverige 2010
Bilder:Åsa Pernes
