Jurist Monica Lilja svarar på frågor om hästaffärer

30 november, 2009

Monika Lilja, arbetar som biträdande jurist på advokatfirman Lars Deckeman, hon kommer här att svara på några frågor och ge oss lite råd när det gäller köp och försäljning av häst.

Vad är det vanligaste problemet som era kunder vill ha hjälp med?
Det kan man nog säga är hästköpare som har haft sin nya häst i ett par veckor/månader och sedan blir hästen halt eller får ont i ryggen. Alternativt säljaren som sålt sin häst för några veckor sen och nu vill ha hjälp eftersom köparen hört av sig och reklamerat hästen.

Vad får de för råd av er när de ringer om en sådan sak?
Vi uppmanar dem att ta hästen till en veterinär och låta undersöka den, de ska även kontakta säljaren snarast och upplysa denna om att det är något fel på hästen och reklamera köpet, om det är ett så pass allvarligt fel som fanns före köpet.

Har du några råd som du kan ge till den som ska köpa eller sälja en häst?
Om man ska köpa en häst så råder jag klienten till att göra en Veterinärbesiktning och att de ber veterinären vara noga och skriva ner allt veterinären upptäcker. Det finns ju plats i intyget att skriva vilka punkter som veterinären anser sakna betydelse för det hästen ska användas till. Gäller köpet en dyrare häst så ska man kanske för sin egen skull röntga hästen, även om man initialt inte hittar något fel på hästen.
Ställ många frågor även sådana som kan verka ”löjliga” skriv ner allt noggrant i ett skriftligt kontrakt.

Tips och råd till säljare: Jag kan förstå säljare som blir tveksamma till röntgen eftersom man vet att det kan ”dyka upp” saker på röntgen som inte någonsin kommer att påverka hästens framtida karriär, men däremot kommer det att påverka köpeskillingen. Hittar men exempelvis det som till vardags kallas för ”lösa benbitar” så brukar priset rasa, fast många hästar klarar sig utan besvär hela livet med sina lösa benbitar.

Som säljare ska man vara mycket noga med att informera om allt, om hästen har fått massage berätta det, brukar den stretcha sin rygg inne i boxen innan det går ut, säg det eller ännu bättre skriv det i kontraktet.

Har hästen några andra egenheter för sig, var övertydlig berätta allt. Det kan kännas obetydligt, men man vet att vissa problem kan komma fram när hästen får en ny ryttare/ägare.

Finns det några frågor som har ökat eller minskat? Något som man kan se en viss ökning av är oseriösa hästhandlare som saluför sina hästar som ”talanger” och sedan säljer dem till bra priser, det vill säga de säljs ”billigt”.

Som köpare kanske man ska tänka till när man kan köpa en ”bra ridhäst, importerad från tyskland, en riktig hopptalang, som hoppar allt” för exempelvis 70 000kr, är det rimligt? Får man en så talangfull häst till ett sådant pris?

Om man ska avtala bort en skada så måste man definiera noggrant vad som gäller, vilken skada, viken tid, exakt vilket ben osv, det går inte att skriva en generell klausul om att ”blir hästen halt” så gäller följande.

Hur slutar då de flesta häst tvister? De flesta tvister som handlar om hästar slutar med förlikning i den muntliga förberedelsen de går med andra ord inte till huvudförhandling.

En förlikning innebär inte ett beslut att någon av parterna har rätt, det är bara ett snabbt sätt att få slut på tvisten. Efter en förlikning brukar båda parter vara lite missnöjda, ingen har ju egentligen fått som de velat, men de kan å andra sidan vara säkra på att slippa betala för en förlust vid en huvudförhandling.

Går det att uppskatta kostnaden för en tvist? Rättsskyddet på hemförsäkringen eller företagsförsäkringen täcker 80 % av kostnaderna. Företagaren har dock en högre självrisk och så måste företagaren betala momsen själv.
Vid en förlikning betalar vardera part sina egna rättegångskostnader, vid vinst betalar den vinnande parten ingenting och vid förlust betalar således den förlorande parten allting, rättsskyddet har oftast ett tak på 150 000 kr.

Förlikning träffas oftast på den muntliga förberedelsen i tingsrätten och klientens självrisk hamnar oftast någonstans mellan 5 000 – 10 000 kr i det läget, beroende på målets omfattning.

Men även om det kostar en del att anlita ett ombud så är det att föredra mot att strida själv. Det är alltid svårt att strida i egen sak och förutsättningarna att komma överens ökar betydligt med hjälp av ombud.

Har du något exempel på en ”hästaffär” som du kan berätta om? Jag hade en klient x, som letade häst. X hittade efter ett visst letande en häst i Danmark som passade in på det som hon ville ha, en svart häst.
Hon frågade mycket noggrant om hästen var helt svart och inte hade några gamla skador, säljaren bekräftade att så var fallet hästen var helt svart och utan gamla skador. Klient x skulle använda sin kolsvarta häst till avel och utställning vilket hon även informerade säljaren om. Hästen var även dräktig med en hingst som klienten gärna ville ha en avkomma efter. När sedan dagen kom då hästen skulle hämtas hem, så visar säljaren klient X, att hästen har ett par vita strån på bringan, men de är så få så x köper hästen. Dagen därpå när hon står och ryktar hästen så blir hon lite svart om händerna. Klienten ringer efter en veterinär, när veterinären har undersökt hästen ber hon om att få lite vatten, hon torkar av hästen och plötsligt så är den inte helt svart, den har vita partier på båda sina skenor på bakbenen, hästen var målad svart.

En sak som har komplicerat det är fallet som ännu inte är avslutat är att överenskommelsen om den helt svarta färgen var muntlig, i kontraktet som skrevs kryssade man i att hästen skulle användas till ridning inte avel och utställning.

Om man köper en häst som ska användas till ridning så spelar oftast inte färgen någon roll, tingsrätten skulle med andra ord kunna tolka det här som att det inte är något västentligt fel. Fast i målet var det dock en förutsättning för köp att hästen skulle vara helt svart, även om det endast framfördes och accepterades muntligt.

Skiljer sig hästtvister på något väsentligt vis från andra tvister? Det som främst skiljer en hästtvist från andra tvister är att Köplagen och Konsumentköplagen, är upprättade för att gälla varor ”döda ting” inte levande varelser som hästar. En annan sak som utmärker hästtvister är alla känslor som är inblandade, det blir inte på samma sätt när man är oense om ”döda ting”.

© Text och Bild: Åsa Pernes

Relaterade Artiklar

Previous post:

Next post: